Maritas återblick från sina veckor i sept-okt.2016

Äntligen har jag hunnit skriva –

Jag hade den stora förmången att som barnsjuksköterska i Skandinaviska läkarbankens regi få tillbringa sex veckor på sjukhuset i Nkinga under hösten 2016. Första gången jag var där var som barnsjuksköterskestudent 2015. Då tillbringade jag mesta tiden på prematursalen och intervjuade mammor om hur de upplevde att amma sitt för tidigt födda barn, för min magisteruppsats. Det jag lärde mig då av personal och mammor hade jag stor nytta av nu. Att ha varit på sjukhuset tidigare, lärt känna lokaler, rutiner och personal, samt ha snappat upp lite swahili var också mycket värdefullt. Jag kände mig varmt välkommen tillbaka och kunde snabbt sätta mig in i arbetet igen. Denna gång kom jag som första mzungu – vit, men redan några dagar senare anslöt svenska medicinstudenter, och något senare även Margareta Edin som jag hade glädjen att dela hus med.

Även denna gång koncentrerades min insats till prematursalen och till salarna intill där sjuka nyfödda och spädbarn vårdas. Det varierade mellan 3 till 8 mammor och barn på prematursalen. Det visade sig att två av de tre barnsköterkorna som är anställda särskilt för denna sal var höggravida, så det föll på min lott att undervisa och introducera två vikarier. Det handlar om basal neonatalvård med medel som finns tillgängliga, inte alls så högspecialiserat som i Sverige. Tillsyn, att kontrollera att de små håller värme, syremättnad och blodsocker normalt, stödja mammor med amning, pumpning och matning. För att inte förlora värme är det viktigt att täcka huvudet. Många stickande vänner hemma bidrog med mer än 200 mössor, så nu finns ett lager som räcker länge!

Att mammorna får näringsriktig mat är viktigt för amningen, deras familj kommer med mat tre gånger per dag, och mammorna har en trevlig stund tillsammans utanför salen. Efter lite trugande fick de med mig på te, mandasi och foto!

Mammorna uppmuntras att använda känguruvård, alltså att vårda babyn hud mot hud. Det är bra för både mamma och barn, för anknytningen, barnets temperatur, andning, tillväxt och minskar infektionsrisken. De flesta barn överlever med denna vård. Bland de som inte klarade sig fanns en mycket liten flicka född runt vecka 24. Även med intensivvård här hemma är det en stor utmaning för så små att överleva. Ett barn vars mamma dött i sviter efter förlossningen dog också trots vård på prematursalen. Det kändes svårt att den förtvivlade pappan skulle betala vård för både sin döda fru och barnet, men stödföreningen Nkingas vänner kunde hjälpa honom med en del.

Nkingas vänner stöder även barn med albinism och barn med diabetes. Det var roligt att återse Lazaro, som kom in förra gången jag var här med svår ketoacidos eftersom familjen inte haft råd att köpa insulin på flera månader. Efter ha återhämtat sig, och familjen på nytt fått undervisning om sjukdomen kommer han nu på regelbundna återbesök och mår bra. På fotot får han repetition och en bild på swahili och stamspråket sukuma med tecken på högt och lågt blodsocker.

Innan jag åkte hem hade jag två undervisningstillfällen för hela personalen om neonatalvård, och lite allmänt om omvårdnad för barn. Till exempel hur viktigt det är att informera och förbereda barn och att de får tillfälle att leka även under sin sjukhusperiod. Personalen fick såpbubble-pennor att använda för detta ändamål. Det blev mycket skratt när en sköterska missuppfattat vad det var och försökte använda det som läppstift!

Jag hoppas med vinkande babybild på ett återseende! Tutaonana Nkinga!

STORT TACK Marita för dina veckor på Nkinga !

14 nov 2016

En 34 årig mamma kom hit från Nzega sjukhus för några dagar sedan.Kejsarsnitt gjordes för 25 dagar sedan gjordes där pga eclampsi fick även stroke symptom. Hon skickades hem efter 5 dagar men började få svåra smärtor i sitt op sår fick  hög feber och återvände till Nzega sjukhus.Hon började behandlas där med stora doser antibiotika men maken fick gå ut på stan och köpa den dyra medicinen varje dag.När han  hade sålt två kor  och mycket av deras  majs för att kunna köpa medicinerna…… remiterades hon till Nkinga när de ej kunde betala för medicinen.

Idag på r onden mötte jag denna förtvivlade mamma, hennes man har… ”gett upp” 2 flickor hjälper henne, inga pengar till mat.Idag fixat rullstol, sjukgymnastik ordinerad, läcker urin har säkert fått en fistelgång pga av infektion, ordnade enkelrum så anhöriga kan vara hos henne hela tiden och sköta babyn som hon ej klarar lyfta

Jag har lovade att vi ska betala sjukhusräkning.Tror ni tycker det samma.

6 nov Måste bara TACKA  alla ni i  Nkingas Vänner som snabbt givit bidreag efter min rapport i förrgår. Idag kon hennes man Karanga till sin fru Ester som hon heter. Hon var så glad idag, satt uppe i rullstolen, tränade att röra sina ben o  händer och kunde  prata mycket bättre.

6 dec.  Vill bara berätta hur det går för Ester som nu varit här i 3 v.

Hon blir bättre och bättre. Talet nu inga problem, hon kan nu  amma sin lilla pojke som nu kanske ska få heta Edin tycker hon.Vi får se vad det blir. Han kan ju ej heta Maggan tycker jag. Ester kan ej gå men tränar att stå med gåbord.Kvinnan som hjälper henne så fint är hennes mans andra fru.

Hon hade ingen fistelgång och läcker ej urin längre.

Vi tror hon snart kan åka hem och får då rullstolen med sig hem.

Maggan

11 November

Jag kom till BB kl 7:00 för kolla deras rutiner…..möttes av ett tragisk syn. EN ung mamma som på natt kl 2:00 födde denna fina kille på 3700 gr på deras lilla vårdcentral ca 6 mil härifrån .Hon började där störtblödda , personalen hade inget att ge.Pappan fick tag i en skruttig bil och de körde till Nkinga så snabbt de kunde. Mamman var redan avliden vid framkomsten.Man bara la tillbaka henne i baksätet.Pappan ville genast åka hem med sin döda fru när jag kom .Jag bad dem vänta så personalen fick kolla barnet, ge barnet ett födelsebevis vacination mm.Jag köpte mjölkersättning 3 burkar, fixade en varm filt och kallade på Yasinta att visa pappan hur man blandar mjölkersättning, hur mycket de ska ge och hur ofta..Pappan var så tacksam sedan att vi stoppade honom att ge sig iväg
Såå tragiskt …

31 Okt 2016

VEM VILL HJÄLPA ???  Nkingas Vänner tog ett  beslut i okt att inköpa en hjärtprobe till befintlig Ultraljuds apparat på sjukhuset.
Önskemål har funnits i flera år. Nu hade sjukhusledningen haft kontakt med en leverantör i Dar. Den svenske röntgenläkaren Miriam hjälpte mig avgöra att Hjärt Proben 3S-RS Wide -band för både barn och vuxna som fanns att köpa var den rätta. Den kostade 9 000 000 TSH = 37 500 SEK
Varför nu köpa detta? Jo vanligaste missbildning här hos barn är hjärtfel. Det är stor andledning att kunna fastställa diagnosen. Nu behöver man ej remittera dessa barn 30 mil till Mwanza. Vi har varje vecka även vuxna med hjärtproblem.
Torsdag em anlände denna efterlängtade hjärtprobe. Redan dagen efter undersöktes 3 barn.
Ett nyfött barn med Downs Syndrom , ett nyfött missbildat barn med diagnosen Cranial facial Syndrom där man kunde undersöka fontanellen , samt en 8 årig flicka också med Downs syndrom med andningsvårigheter sedan en längre tid. En kvinna med hjärtproblem undersöktes första dagen också.

Barnläkaren Kasonda jätteglad här tillsammans  med röntgen doktorn Tomas Mchemba

Jag skrev i Facebook till Alla Nkingas Vänner och undrade om det fanns några som ville vara med och bidra. Bara  efter 2 tim gav en givare 10 000 kr en annan 5000 kr och efter bara några dagar hade vi  ca 27 000 kr …helt enormt !

Stort Tack till alla som bidrog !!!!!
Bg 447-2379 eller Pg 525864-5

22 October 2016

I onsdags träffade jag Winfrida 14 mån gammal,. Hon är nu det femte barnet med albinism som vi Nkingas Vänner bryr oss lite extra om.I torsdags kom hon för att prova ”hattar” , få solkräm och lite kläder med långa ärmar. Så glad och välskött liten solstråle och go mamma.