Författare: maggan

Vi har nyligen haft ett mycket trevligt , viktigt och uppskattat besök  på Nkinga

av   Ambassadörsparet  Lennarth och Gunilla Hjelmåker.

District Comissioner och  andra höga tjänstemän från  Igunga distrikt mötte redan i Ziba 2  mil från Nkinga.

Dr Mgelwa , Greta , Hans och jag var också där.

Massor av bybor väntade  när vi sedan kom till Nkinga

Sungusunga ( civilgardet) var på plats

Dr Mgelwa hälsar välkommen och Hjemåker håller  tal.

Nästa  började man  att besöka  English Medium School som kyrkan driver och har nu ca 300 elever från förskola

från 3 år – 6 år och 1-5 och  primärskola  från standard  1 -5  .Varje år ökas  med en ny klass upp till standard 7.

Barnen sjöng Tanzanias Nationalsång och skolans singnatur sång

Rundvandring på sjukhuset , här på Open Patient Department

Inne på ögonmottagningen

CTC  vår HIV mottagning

Medecin  avd.

Nkinga Nursing Training Collage

På eftermiddagen  mötte Ambassadören  personalen och stundenterna i Erland Jonnsson Hall.

Hans tal blev  en välbehövlig uppmuntran  till  alla.

Inbjudan till Nkinga FEST

Lörd. 21 April 2012 kl 18:00

Plats: Birkasalen  Filadelfiakyrkan  Stockholm

Medverkande: Prof. Bo-Erik o Britt Malmvall, Margareta Edin

Resenärerna på Safari – Mission –Zanzibar berättar om sina upplevelser.

Bildvisning, sång, brickförsäljning, lotteri, ”modevisning”…….

Soppmåltid med bröd, dryck, kaffe och en god kaka. Pris: 120 kr / person

 

Anmälan senast 18 April till Margareta Edin,

Email:maggannkinga@gmail.com

mob. 070-2902417 eller 08-6242363, Anmälan är bindande.

H J Ä R T L I G T    V Ä L K O M N A ! ! ! !

Bjud gärna med en vän !

Arrangör: Nkingas Vänner        www.nkinga.se

Innan jag åkte till Tanzania och Nkinga var jag väldigt tveksam till om / hur jag  skulle klara värmen, alla svåra patientfall , som jag hört om , kulturkrockarna och alla farliga djur, små som stora. Jag som aldrig varit utanför Europa ( Ulaya som jag nu lärt mig att det heter på swahili ), jag vill nog bara åka hem när solen blir för övermäktig!

Efter en kort safari i Serengeti och en tur på Viktoriasjön samt 5 veckor på tandkliniken kan jag konstatera :

Hettan har , hittills, varit överkomlig och just nu är det svalt så vi nästan fryser och det regnar tredje kvällen i rad,  HÄRLIGT! Kalla snabbduschar ett par gånger om dagen, mycket vatten dricks och skugga uppsökes. Så har det gått bra. Kläderna får torka och sedan på igen, man vänjer sig.

Patienterna har ibland varit svårare än vad jag behandlar hemma, men det har också gått bra, god hjälp av anestesin på Nkingas sjukhus så att det går att behandla även små barn . Tråkigt med alla trauman där MC – buss – cykel varit  inblandade.  Kultur ”krock” kanske är att här ser man fyra på en MC,  pappa kör, på bensintanken sitter minsta barnet , bakom sitter större barnet och så mamman sist  och därför har jag sett  flera sådana trauman. Sex fronttänder åkte ut på en 18-åring som inte har råd med en protes så han får gå tandlös länge.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sorgligt med alla som kommer och har haft ont i   ”en månad” eller mer, de flesta sådana tänder måste dras ut. Många har brunfläckiga tänder p.g.a  fluoros, vattnet kan innehålla mängder med olika metaller.

Annan kultur ? Jo på ytan är det så, men vi är oss  lika över jorden – samma förhoppningar, samma omsorger , samma strävan. Ungdomarna samlas på  ” torget ” utanför sjukhuset, de tuffa vid MC-taxi eller biljardbordet, förresten så är hela familjen där,eftersom man gör det mesta utomhus. Särskilt på kvällen när det svalnar av,
så kan man koka kvällsmaten och äta den i mörkret i sken av glöden eller ett stearinljus eller rentav elektrisk lampa!Den sista försäljningen håller på till 8-9-tiden, ( vi har inte varit ute längre …)

Vad säljs ? VodaCom-kort, frukt, grönsaker, grillade ,majskolvar, hushållsgrejor, tyger, cykelattiraljer mm.

Mobiltelefoner har var och varannan person , men kanske inte alltid laddad för att ringa ut. Det billigaste kortet är på 500 Tz Sh = ca 2,50 SEK.

Afrikaner är ett gående folk och ett bärande folk. Ganska många har cyklar och några har bil / MC.

Att se en afrikansk kvinna bära sådär 15 kg på huvudet och en liten unge på  ryggen  borde göra varje mannekäng på catwalken grön av avund. Vilken elegans när de skrider fram, håller sällan i bördan, vänder sig om men inget faller av. Småflickor börjar med vattenflaskan, eller lilla mjölpåsen på 5-10 kg. Majs- och risfältsodlingarna hackas för hand.

Kollektivtrafiken är lite annorlunda. Vi  Carina, Lena och jag, gjorde en resa  Nkinga -Tabora tolv mil bort med buss. Fem  stolar i bredd och packat med folk  stående i gången ( visserligen förbjudet, men de övertaliga släpptes på efter poliskontrollen , bakom hörnet ). Före avfärd trängde sig försäljare på för att sälja vatten, bröd, frukt, kokta ägg  m.m.. De krånglade sig bakåt och så ut igen,några passagerare hade småbarn på ryggen ( detta är ett land utan barnvagnar). Och så for vi. På en väg som var allt annat än jämn. Bussen vajade betänkligt ibland när chauffören ville undvika stora hål i vägen och vi såg för oss hur vi riskerade att välta, likt några bussar vi sett på vägarna tidigare. Vi  kom fram omskakade men helskinnade.

Och så till djuren på vår Safariresa.  Elefanter och krokodiler höll vi oss på respektfullt avstånd ifrån, sådär 20-25 meter.  Flodhästar och bufflar också. Svårare med tsetseflugorna ,de var gräsligt ettriga.

Vi sover under myggnät, nät för alla dörrar, fönster och ventiler och låter inga smådjur slinka in genom öppna dörrar! All  frukt och grönsaker tvättas noga och  dricksvatten kokas i 20 minuter. Detta sköts av en gullig husa och kokerska som heter Juliana.

Tänd ljuset innan du går in på toaletten så kackerlackor och andra smådjur hinner undan……

Elisabeth och Carina

Arbetet på kliniken skulle inte fungera utan en väl fungerande assistans i form av tandsköterskan Carina som åkte ut tillsammans med mig.  En duktig fotograf är hon också, så det finna gott om klinikbilder . En tanzaniansk sjuksköterska tolkar och fixar med journaler.

På fritiden hinner vi med att promenera och fotografera och gå på byns fik . Flera gånger har vi blivit hembjudna till familjer i byn, mycket gästvänliga.

Vilket äventyr jag är på och vad jag  är glad att jag  vågade mig ut.

Nkinga 22 febr. 2012

Hälsningar Elisabeth Schulz

 

 

 

 

Vi räknar oss som Nkingas vänner sedan vi första gången kom hit 1974. Då var vi unga och relativt
nyutbildade som läkare respektive sjuksköterska. Vi kom hit med två små barn som snabbt lärde sig trivas och fick många vänner bland omgivningens barn. Sjukhuset var då ett litet landsortssjukhus med ca 50 vårdplatser. En läkare
och 7 inhemska sjuksköterskor som tillsammans med några svenska barnmorskor/sjuksköterskor
vårdade patienter och skötte undervisning på den nystartade sjuksköterskeskolan. Under åren har vi återkommit hit ett antal gånger, denna gång som pensionärer.

Vilken glädje, för att inte säga lycka att välkomnas av leende vänner som liksom vi har åldrats, fått
barn och barnbarn men bor kvar på Nkinga och arbetar på sjukhuset sedan flera decennier. Många glada skratt men också samtal om livets alla svårigheter. Särskilt gläder vi oss åt Lucy som var vår barnflicka och bar vår då 2- årige son på ryggen och gärna tog med vår femåriga dotter hem för att äta ugali. Nu hjälper hon oss i köket. Hon är en mycket varm o härlig person som det är lätt att tycka om. Hennes liv har inte varit helt lätt. När vi samtalar om detta konstaterar hon: Så är livet här på jorden, både glädje och sorg. Henry och hans fru Juliana är ett annat härligt par som vi känner oss förbundna med. Henry var en sjungande 18 åring i vårt kök. Nu är han en respekterad pastor. Det glada humöret och det goda skrattet finns kvar.

Vi har denna gång ingen ansvarsställning utan kan konstatera att den tanzaniska ledningen sköter
sjukhuset och dess utveckling på ett sätt som väcker respekt. Vår roll nu är att vara samtalspartner. Vilken utveckling
sjukhuset, byn och hela landet genomgått! Sjukhuset har nu 205 sängplatser, ca 70 sjuksköterskor och 10 läkare (medical officers) Dessutom finns ett antal clinical officers med kortare utbildning som fungerar som underläkare. Fullt av patienter på alla avdelningar. Under senare år har särskilt den kirurgiska avdelningen vuxit, då många frakturfall
kommer hit. En annan del som vuxit är laboratoriet. Läkarna kan beställa laboratorieprover som vi inte kunde drömma om för 38 år sedan.

En viktig skillnad mellan förr och nu är att ett antal sjukdomar närmast försvunnit. Sedan mitten av 1970-talet har sjukhuset bedrivit ett omfattande arbete med hälsoinformation och vaccination. Detta har resulterat i att man numera aldrig ser fall av mässlingen, stelkramp eller polio. Under de sista åren har man haft program för att förhindra malaria med hjälp av bl.a. myggnät. Nästan alla familjer har numera nät och antalet malariafall sjunker varje år. Tidigare såg man malariaparasiter i 50% av de blodprover man tog för malaria. Nu är motsvarande siffra under 10%.

Under de sista 7 åren har jag haft glädjen att kunna erbjuda läkarstudenter från Linköpings Universitet möjlighet att göra små vetenskapliga fältarbeten på Nkinga. Jag har fungerat som deras vetenskaplige handledare. En termin här har gett dessa studenter en vidgad syn på hälsa och sjukdom jämfört med det som kan bibringas på ett svenskt universitet. Dessutom har Nkinga fått rapporter som kan användas i förbättringsarbetet.

En annan mycket glädjande utveckling är att man numera kan behandla alla HIV infekterade som behöver
modern behandling utan kostnad för patienterna. På HIV mottagningen finns ca 4500 patienter inskrivna. Det är nästan lika många fall av HIV på Nkingas mottagning som i hela Sverige !

Två svenska läkarstudenter har undersökt hur dessa behandlade patienter mår. 78% sade sig vara helt friska och symptomfria och 21% mådde bra men hade en del smärre hälsoproblem och smärre biverkningar av behandlingen.  99% HIV smittade som tyckte sig vara helt eller nästan helt friska ! En annan viktig siffra. Förra året födde 85 HIV positiva kvinnor barn. 80 av de födda barnen hade undgåttsmitta. I de fem fall där barnen tragiskt nog smittats hade behandlingen kommit in sent eller så hade modern haft svårt att följa den givna ordinationen.

Sjukhusledningen vill gärna hålla vårdpriserna på miniminivå. En del kan inte betala och för de ssa fattiga finns den viktiga fribäddsfonden som kan ta patientavgiften. Just nu ligger en 14 årig flicka med nyupptäckt diabetes på barnavdelningen. Hon kom in i diabetescoma och var livshotande sjuk. Nu mår hon bra men den framtida livslånga behandlingen bekymrar både flickan och föräldrarna. Ett annat bekymmer är förvaring av insulin i ett hus utan elektricitet.

Nkingas vänners kommer att stödja denna flicka så att hon får sitt dyra insulin, sprutor och spetsar utan avbrott.

Sjukhuset behöver stöd från sina vänner i Sverige och i andra länder. Ledningen har svårt att få ekonomin att gå ihop. Det finns stora utmaningar för den närmaste framtiden. Vattentillgången måste förbättras och stora delar av sjukhuset behöver renoveras för att möjliggöra en säker vård med ett minimum av vårdinfektioner

Nkinga 18 febr 2012

Britt och Bo-Eric Malmvall

 

 

 

 

 

I början av Januari kom  de första besökarna för i år.

Bo-Erik o Britt Malmvall kom för att var på Nkinga i ca 8 v. För mig ett kärt återseende eftersom  de var på Nkinga när jag kom 1983 .Vi jobbade sedan  ytterligare en gång tillsammans. Dr Bosse  som Chefs läkare och Britt som sjuksköterska. De gjorde sin första insats som mycket unga redan 1972.

Nästa inlägg kommer de att berättar  hur det är att vara tillbaka på Nkinga.

 

Så här såg vi ut
1983

Britt och jag utanför

kontoret 1983

29 år sedan……

 

 

 

 

 

 

 

Bosse och Britt vinkar av mig när jag tog bussen till Arusha  för att möta  en grupp gäster.

Så här ser vi ut nu !

Vi har också under 6 veckor en  tandläkare på plats igen.

Elisabeth från Jönköping  som läkarbanken sponsrar..Hon har tandsköterskan Carina med sig som helt åker på egen sod. Från första  dagen  många som behöver akut tandvård..

Hans och Greta Johansson är också på plats fram till slutet av mars.

 

Här är mitt gäng gäster som jag hämtade i Arusha . Vi är här  på väg till sjukhuset.

Inte förrän man ser med egna ögon fattar man vilket enormt arbete som pågår  här på sjukhuset, sjuksköterske – och laboratorie skolan.

Vi träffade även  några patienter som Nkingas Vänner  behövt hjälpa..

En liten pojke  hade svalt en 50 cent slant och kom först efter en vecka till Nkinga eftersom han hade svårt att svälja mat och var rosslig  i andningen.  DE hade rest en lång väg ända från Mpanda. Man röntagade och fann att slanten satt i matstrupen .De lyckades att att få upp slanten och måste  remitterade barnet ända  till Dar ca 95 mil .. Vi var mycket tveksam om papan värkeligen skulle ta en buss dit. Man övertalade honom att stanna nägra dagar till ,eftersom barnet börjat kunna äta och mådde bättre. Ny röntgen visasde dock att slanten satt där. Vi hjälpte honom med sjukhusräkning  och han reste hem och vi hoppas slanten kommer ut den normala vägen.

Röntgenbild  som visar 50 cent slanten

 

Denna sorgsna lilla 10 årig flicka  bröt armen hemma   

i Urambo. Hon  gipsades där på sjukhuset men man

hade gjort det  alldeles för tajt så  armen gick i gangrän

och gick ej att rädda.

Hon kom till Nkinga en lång resa för dem.

Armen måste amputeras strax ovanför armbågen.

Morfar och pappan var så oroliga för framtiden.

De fick hjälp med sjukhusräkningen  och

vi försökte uppmuntra henne att fortsätta att gå

i  skolan som vanligt eftersom hon har sin högra arm.

Vi träffade även  denna kille som varit inlagd i flera veckor efter ett ormbett.

Han hade ett stort  fullt stor sår som var svårläkt efter bettet.

Alltid finns det några barn som ligger i sträck i ca 6 – veckor så deras benbrot ska läka rätt. Han hade ramlat från ett mango  träd

Här presenterar jag Yasintha  som sedan i juni 2011 jobbar 8 tim varje dag på

prematur rummet  med Nkinga Vänners hjälp.

 

Dagen innan vi lämnade Nkinga berättade Doktorn som varit jour på natten  att han jobbat hela natten med akuta fall.Först hade en kvinna kommit som hade blivit helt sönderslagen med en djungelkniv.

Han hade även 3 akuta kejsarsnitt.

Därefter kom en kvinna som  kördes på motorcykel till sjukhuset för att föda sitt barn eftersom  värkarna hade börjat. Tyvärr körde man omkull och mamman skadade sig.

Väl framme  på sjukhuset  fann man att livmoder  hade brustit. Barnet gick ej att rädda men mamman överlevde. De fick tillkalla fler doktorer för att klara upp detta.

Detta var några glimtar från  sjukhuset innan jag reste med mina gäster till Zanzibar.

Idag har jag vinkat av mina gäster och reser nu åter  till Nkinga.

Maggan

Om ni önskar kan ni  kolla på mina mera privata blog: mamaedinpankinga.blogspot.com

 

TACK ,TACK, TACK ,TACK ………

ALLA      NKINGAS   VÄNNER

för det gångna året !!!!!

 

 

 

 

 

 

 

Önskar er ALLA

Ett Gott Nytt Innehållsrikt ÅR 2012

 

Vi har under det gångna året kunna hjälpa många patienter som helt eller delvis ej kunnat betala sin vård, nu  senast gav vi 20 000 SEK till förlossningar  , vi har gett pengar till medicininköp, sjukvårdsmatrial ,  betalat kackelacks bekämpning,  utrustning till sjukgymnastiken och sponsrat en Miljökurs som redan gjort skillnad i Nkinga By.

Vi har också fått pengar att sponsra en sjuksköterske student som går nu sitt 2: år på NNTC .Hon har inga  anhöriga som kan hjälpa henne.

När jag fått besked från vår kassör om totalsummer vi gett ut i år återkommer jag.

!:års studenter från NNTC

Avslutar med att berätta om lastbils chauffören Hamisi som  hamnade på Nkinga i maj 2011 . Han bröt båda sina lårben pga av att ett stort däck lossnade från en omkörande lastbil och med väldig kraft träffade honom när han skulle gå in i sin bil efter att varit ut i dikeskanten för att tömma sin blåsa.

Han låg inne in3 mån efter en ” Open reduction operation” och behandlades intensivt av vår sjukgymnast. Han skres ut med rullstol och kom åter efter 2 mån för ytterligare rahbilition. Han kunde då gå  hem med kryckor.

Nu veckan före jul kom han gjädjestrålande åter och visade upp sig. Han kan nu gå utan käpp eller kryckor.

Varje tisdag o torsdag har man operationsdag på sjukhuset.

Varje vecka har man ortopediska fall att ta i tu med .

Dessa kvinnor kommer med dagens måltid  till Operastionspersonalen !

………….skriver snart igen

Maggan

 

 

 

Fortsätt läsa ”Gott Nytt ÅR !!!”

Jag  måste bara berätta om denna 13 åriga flicka  som jag träffade i  början av okt..

Hon var  i ett så dåligt skick och så  mager  bara skinn o ben. Vi trodde hon ej skulle överleva.

Efter ca 2 v sjukdom med hög feber hemma  kom hon   sjukhuset. Man konstaterade  tyfoid feber med bukhinneinflammation . Man befarade att tarmen perforerat  så man opererade henne och behövde då lägga upp tarmen på magen och gav stora doser antibiotika. Vid tyfoid febr kan man få sår på tarmarna och det  går hål på tarmen. Flickan var också mycket  förvirrad vilket också kan uppstå vid tyfoidfeber.

Hon  var helt apatisk och det  mycket svårt att få henne att äta .  Föräldrarna var närvarande hela tiden och
kämpade verkligen . Hon blev bättre och bättre och kunde skrivas hem den 17 okt.,men  då fortfarande  tarmen  uppe på magen. Den såriga tarmen behöve läkas.

Hon kom åter efter 4 v hemma.

Man kunde då  operera henne och

lägga ner tarmen.

Kolla så strålande fin

hon ser ut när hon i

måndags kunde skrivas hem.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Föräldrarna har verkligen kämpat och har kunnat betala  sjukhusräkning men behövde få hjälp med att
betala denna operation som gjordes nu.

Då kunde  Nkingas Vännner hjälpa till. Fantastiskt bra.

Jag behöver  åter förmedla ETT STORT TACK   ALLA GÅVOGIVARE  !!!!!!!!!!!!!

Maggan  på Nkinga

 

 

 

 

 

 

 

Denna mamma kom till sjukhuset  med sina undernärda  1 åriga tvillingar Kulwa na Doto som alla tvillingar får heta . De vägde bara 5 och 5,5 kg och hade malaria.Mamman är gravid igen och därför slutat amma alldeles för tidigt. Hemma har hon 5 andra barn.

Jag har sett till att de fått mjölk att ge dem och personalen undervisat om hur dessa två behöver ”chakula bora” näringsriktig mat.

Här på bilden  har de piggat på sig och kunde   skrivas ut häromdagen.

Här sitter Emmauel  som blev i juni  påkörd av en motorcykelist i Tabora  .Han hör hemma i Mbeya och var bara på besök i Tabora. Han bröt sitt underben. På  regionssjukhuset i Tabora rådde man honom att åka till Nkinga  eller Bugando Hospital i  Mwanza.

Han som körde på  honom  förde  honom istället till  en tradtionell  medicinman  som naturligtvis ej kunde hjälpa. Benet läkte ihop fel och han har sedan dess ej kunnat gå utan hoppat omkring med kryckor.

Han kom så  till  Nkinga i okt. Han som körde på honom blev polisanmäld, men Emmanuel  fick ingen ersättning eller annan hjälp.Han hade inga pengar  och behövde opereras.

Vi i Nkingas Vänner har nu betalat hans operation  och en familj i kyrkan ger honom mat.

Snart ska han kunna skrivas ut och kunna gå utan kryckor.

 

Idag passerade jag som vanligt prematur rummet. Mama Lucy med sina tvillingar fortsätter att öka i vikt. ( se viktkurvorna ). De föddes för 3 veckor sedan  3 månader för tidigt. I början var det så kämpigt för henne.

 

Här sitter brännskadade Paulo som det är svårt att uppmuntra, men jag  hade ett litet tåg som han fick.Han  började genast köra  det. För 3 v sedan  brända han sig svårt  av het välling.Idag var det första gången jag såg honom kunna sitta uppe.

 Nkingas Vänner  kommer att  behöva hjälpa  mamman med sjukhusräkningen  och har gett mjölkpulver. 

  Ja det var några glimtar från en dag förra veckan då jag träffade alla dessa  jag berättat om.

 Maggan

Idag  lörd 12 Nov har man börjat en 4 dagars vaccinationskampanj för alla barn under 5  år i hela Tanzania. 

RCH på sjukhuset öppet  idag fast det är  lördag. 

Här har vi Matron  Martha ,  Bms  Beatrice och   Neema som hjälps åt.

Annan personal har åkt till några  byar för att vaccinera.

Man vaccinerar ALLA  som kommer för Polio och Mässling även om de tidigare fått dessa vacciner.

ALLA får också  A-vitamin  droppar . Alla över ett år fick  en tabl Mebendazol mot mask .

 ……gör sig färdiga att gå hemmåt med sina små på ryggen

 Onsdag den 16 Nov  kan jag nu rapportera följande  efter  avslutad kampanj ………

Totalt kom 1 733  barn till Nkinga och 643 barn till de andra 4  byarna i närheten.

FANTASTISKT att klara av  2 379 barn

På måndagen  var det långa köer

Här hjälper även jag Maggan till .